Juridiska Tjänster

Bouppteckning

När någon dör måste dödsboet enligt lag upprätta en bouppteckning. I den fastställs vilka som är dödsbodelägare,
efterarvingar samt testamentstagare. Den ska också innefatta en redovisning av den avlidnes samtliga tillgångar
och skulder. Är den avlidne gift skall båda makarnas egendom redovisas.

Bouppteckningen ligger till grund för framtida bodelning samt arvsskifte och är ett juridiskt dokument som utgör dödsboets legitimationshandling.

Bouppteckningsförrättningen skall hållas inom tre månader från dödsdagen och bouppteckningen lämnas till Skatteverket senast en månad därefter. Man kan få anstånd för en senare inlämning om särskilda svårigheter föreligger, men anståndet måste begäras inom tre månader efter dödsfallet.

Dödsbodelägarna är ansvariga för att en deklaration och en bouppteckning upprättas, att dödsboets egendom förvaltas, att dess skulder betalas om medel finns, att anstånd med betalning begärs om medel saknas samt att arvsksifte utförs.

Under vissa omständigheter kan en så kallad dödsboanmälan ersätta bouppteckning. Det kan ske om den avlidnes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnader och övriga utgifter med anledning av dödsfallet. Dödsboanmälan kan endast upprättas av kommunen.

Bouppteckningen ska förrättas av två utomstående personer med goda kunskaper inom arvsrätten, så kallade förrättningsmän. Förutom upprättandet av bouppteckningen ska den anteckna och värdera kvarlåtenskapen, kalla samtliga dödsbodelägare till bouppteckningen samt bör ge juridisk information och vägledning. De som upprättar en bouppteckning
får inte vara dödsbodelägare.

Om det finns testamente efter den avlidne bör den som har boet i sin vård snarast läsa testamentet eftersom det bland annat kan innehålla föreskrifter om den avlidnes begravning.